STRAND PROMENAD

När jag lämnade Liam på skola i morse stannade jag till vid stranden. Gick längst stranden och hörde vågorna slå. Det var helt underbart, meditation för själen.

FÖRVÄNTNINGAR

Jag kan ofta slås av att människor inte uppträder som jag förväntar mig att de ska göra. I Sverige håller vi oss till regler och riktlinjer. Står det att man inte ska passera gula linjen så står vi snällt bakom och väntar, säger skylten vid vägen STOP så stannar vi bilen innan vi trampar på gasen igen.
Här i Dubai fungerar det inte på samma sätt.
Om det står STOP på en skylt vid vägen kan man se det som en rekommendation om man har tid och lust, vilket de flesta trafikanter inte verkar ha och i bästa fall använder trafikanten blinkers men det är inte i vanligaste fall.
I situationer där det uppstår köer förväntar jag mig att nya personer ställer sig längst bak. I vissa fall kan det handla om panik, t.ex. akuta toalett besök, men då förväntar jag mig att personen frågar övriga köande om det skulle vara ok att gå före. Så fungerar det inte här.
Vid ett tillfälle var jag och Liam på Mall of Emirates och han behövde gå på toaletten. Kön var lång men Liam försäkrade mig om att han kunde hålla sig några minuter till. När vi köat ett tag passerar en kvinna och ställer sig längst fram, sida vid sida om personen längst fram i kön. Kvinnan såg inte på något sätt ut att vara i panik. Flera i kön började skruva på sig och till slut förklarade en kvinna att kön är lång och den börjar där bak. Kvinnan som tagit plats längst fram såg oförstående ut och förklarade i sin tur att hon inte tänkte gå före de som stod först i kön. Sedan såg hon nästan rädd ut och förstod inte varför okända människor kommenterade hennes agerande. Hon blev förvånad över de kommenterande köarnas agerande på samma sätt som jag blev förvånad över hennes.

Det som är lite oroande är att jag börjar anpassa mig till sättet att leva här. Ibland lite för mycket. Mer än en gång har jag agerat som om regler vore rekommendationer och tyckt att "de kan väl säga till" och det kan handla om allt från att parkera på ett visst ställe till att låta barnen sitta i bubbelpoolen. Däremot blir jag inte arg eller irriterad över om någon skulle säga till, det hade jag blivit i Sverige för då strävade jag hela tiden efter att göra allt enligt lagar och regler.
Den dag vi flyttar tillbaka till Sverige igen kommer jag anpassa mig tillbaka till sättet att leva men innan jag anpassat mig helt kommer jag säkert irritera några på vägen.

ZLATAN

Varje morgon är det samma sak i vår familj. Jag lägger fram kläder till Noah som han vägrar ta på sig. Vissa dagar tar han på sig kläderna, sedan smyger han iväg, tar av sig samma kläder och väljer ut nya, enligt honom coolare kläder.
Enligt Noahs smak är det fotbollskläder som gäller. Det kan vara Sverige, Milan, Barcelona. Laget spelar inte så stor roll. Om det står Ibrahimovic på ryggen är det extra coolt för det tycker Liam och då är det så.
Jag har slutat ta dessa fighter. Inser att jag ändå kommer förlora om jag inte samlar tålamod i massor. Jag väljer att lägga min energi på annat och hoppas att han en dag kommer gå med på mammas matchningar.
Han är envis den ungen.

FAMILJE TID

Jocke har åkt till USA för en veckas jobb. Det är inte ovanligt att han reser men denna gång är han borta hela nästa helg. Det är vi inte vana vid.
I helgen skulle vi därför ha en riktig familjehelg där killarna fick välja aktiviteter. I torsdags skulle vi ha bowlat efter skolan men Noah fick feber så det blev mys hemma istället. I fredags var febern borta så vi bowlade och gick på restaurang. I lördags ville killarna ha picknick i parken. Jag hade sovit dåligt på natten så Jocke tog killarna själv så att jag fick sova.
En riktigt mysig helg och båda killarna var väldigt nöjda.

Nu spelar killarna fotboll i trädgården. Det är jätte skönt väder nu och det är bara att passa på och vara ute innan det blir för varmt.

STAR OF THE DAY

Idag kom Liam hem från skolan och sken som solen. Han hade fått utmärkelsen Star of the day och som belöning lite godis. Det är inte helt ovanligt att barnen belönas med godis. Speciellt på arabiskalektionerna verkar godis vara frekvent använt och återkommande. Just arabiska läraren kan jag delvis förstå. Alla barn verkar hata arabiska så lite mutor kan kanske få barnen på bättre humör.
Hur dessa belöningar generellt passar in i skolans hälsotänk förstår jag inte men jag tror vi svenskar är lite extrema när det kommer till socker. Här får barnen t.o.m. en klubba hos barnläkaren, även de riktigt små barnen.
De andra föräldrarna har inga problem med att barnen belönas med godis så jag får gilla läget, inse att vi inte längre är i Sverige och att barn från andra länder verkar klara sig bra ändå och inte är tjockare än oss svenskar.

Idag skulle vi bowla med killarna efter skolan. Jocke reser till USA på lör så vi tänkte ha några mysiga dagar med familjen innan. Typiskt nog hade Noah feber när han kom från dagis så det blir mys hemma istället med popcorn, grönsaksstavar och dip. Svensk dip, bäst i världen.

PARKEN

Efter skolan spenderade vi några timmar i parken. Killarna lekte med en av Liams gamla klasskompisar och jag fick chans att prata med mamman. Toppen om det inte varit så KALLT. Någonstans känner jag att jag inte borde klaga men senaste dagarna har varit de kallaste sedan vi flyttade hit. Vi har inte vant oss och klär oss inte för vädret, ca 18 och blåsigt och mulet.
För mig tog det timmar att tina upp.
Jag såg förresten en kvinna i pälskappa idag. Hon hade klätt sig för vädret och lite till.

FISK OCH SKALDJUR

Imorse innan skolan har Jocke och Liam varit och tagit emot Dubais fiskare när de kom in till hamnen. Jocke hade hört att man kan köpa pinfärska fiskar och skaldjur direkt på stranden.
Han kom hem med två kilo räkor och tre stora fiskar för en billig penning. Jag misstänker att min man kommer bli stammis hos dessa fiskare.

FÅGEL, FISK, MITTEMELLAN

För några dagar sedan sökte jag som besatt efter min bok. Kunde inte hitta den. Nu har jag hittat den.

Bakom gardinen på utsidan av fönstret. Det var en klurig en.

LIV

På torsdag lämnar jag in sista tentan till kursen jag går nu. Innan torsdag har jag inget liv men på fredag startar mitt nya. Jag ska träna, få manikyr, läsa bok vid poolen, äta lunch med vännerna... Eller kanske inte men jag kan alltid drömma. Då går det så mycket enklare att färdigställa allt som ska vara klart på torsdag.

Killarna märker knappt av att mamma är frånvarande. Idag har Noah lekt med Hugo, de har haft picknick i parken med Mercy och Eli. Jag var i och för sig i parken jag med men det var för att ta Liam till fotbollsträningen. Sedan blev det home delivery till middag och mer plugg.

Ibland tycker jag att det är ok att låta dvd:n söva killarna,
som tex när mamma måste plugga och pappa dricker öl

VÄNNER

Noahs bästa kompis på dagis, Kouske, lämnade igår en present till Noah. Kouske hade saknat Noah under ledigheten i Japan så han hade fått köpa med sig en present.
Hur gulligt är inte det? Ja presenten är kanske inte så gullig, Noah springer nu runt och säger "du är död" till oss andra men tanken är gullig och Noah älskar sin present.

TRÖTTA

HÄNGIG

Senaste dagarna har jag varit hängig, inte febrig eller sjuk men hängig och mör i hela kroppen. Jag har sovit bort nästan hela dagarna. Nu börjar jag känna mig piggare och har mängder med saker som blivit liggande.
Skolarbetet har blivit lidande och jag känner ångest inför att ta tag i allt igen då jag vet att jag närmaste veckan måste jobba dubbelt så fort för att hinna klart.

Jocke har tagit med båda killarna till Dubai mall för hockeyträning och sedan skridskor. Noah har fått testa att åka skridskor två gånger och nu tjatar han om att spela hockey. Han förstår som vanligt inte sina begränsningar utan vill spela hockey och göra mål som Liam. Efter vad jag såg första gången Noah åkte kommer det krävas mer träning innan han ens kan ta sig runt på egen hand. Jocke säger i och för sig att andra gången gick mycket bättre men några mål med klubba och puck får han nog vänta på.

Här i Dubai har shoppingfestivalen dragit igång. Ett stort fyrverkeri startade festivalen som kommer hålla på en månad. Neonskyltar med lyckliga familjer med shoppingkassar lyser upp vägarna.
Jag gör som vanligt ett försök att hitta något till fyndpris men tappar snabbt lusten i kaoset. Önskar jag haft min mammas gener, då hade jag haft tålamod att söka genom alla ställ och bord med slarvigt vikta kläder men jag vill att kläderna ska vara fint vikta och ligga i färgordning. Jag får istället snällt vänta på att vårkollektionen ska nå butikerna.

LUNCH

Idag har jag och Liam varit och shoppat lunch och snacks tillsammans. I Dubai skickar man mat och snacks med sina barn till skolan. Mat som ska kunna ätas kall då det inte finns uppvärmningsmöjligheter. Jag har svårt att komma på olika maträtter och Liam blir mer och mer trött på det han får i matlådan.
Idag skulle han därför få välja vad han ville ha de närmaste dagarna.
Han gick glatt runt bland hyllorna och visade vad kompisarna brukar äta, mat som han vet att jag aldrig i vanliga fall skulle skicka med. Det var mjölk med chokladsmak, yoghurt i gälla färger, små påsar med chips, chokladpudding och annat som jag inte tycker att en sexåring ska äta för att orka en hel dag i skolan. Denna dag var i och för sig annorlunda och Liam skulle själv få välja.
Hans val föll på chicken nuggets, happy faces (panerad potatismos i form av glada ansikten) och kulörta flingor. Jag gick hem med en kille som för en gång skull var glad efter en timme på Carrefour.
Jag fick t.o.m. genom en kompromiss. Liam gick med på att kombinera nuggets eller happy faces med annan "riktig" mat, tex happy faces kan kombineras med stekt kyckling och broccoli. På så sätt får han välja mat fler dagar. Det gick han med på så imorgon ska vi packa väskan med en blandning av skräp mat och riktig mat. Inte så illa trots allt.

VARDAG

Vi har varit tillbaka i Dubai i några dagar och försöker hitta tillbaka till vardagen. Det har varit tufft att få tillbaka vanlig dygnsrytm. En kväll somnade killarna i vanlig tid men någon timme senare vaknade Noah, hungrig och ville bajsa. Hans klagorop väckte Liam och helt plötsligt var hela familjen klarvaken.
Det fick bli en  myskväll mitt i natten och en trött dag efteråt.
En annan natt hostade Noah i sömnen, hostade så att han kräktes ner hela sängen. Upp med Noah, in i duschen och bädda om. Ytterligare en natt med en vaken Noah mitt i natten och ytterligare en trött dag efteråt.
Nu har i alla fall killarna börjat skola och dagis så jag räkna med att det kommer gå fort att komma in i rutinerna igen.

Idag när jag hämtade Liam på skolan hade en Rolls Royce parkerat bredvid mig på den trånga skolparkeringen. Det är inte första gången jag ser en Rolls Royce i Dubai men det är första gången jag ser en på skolan. Det är inte ovanligt med chaufförer som hämtar barn på skolorna, inte heller den orange Lamborghini som körs av pappan till en av tjejerna i Liams klass, men en Rolls Royce med propert klädd chaufför passar inte riktigt in på skolgården.
Tänk att glida upp på skolgården i Sverige med Rolls Royce. Det hade varit otippat.

Första lunchen efter julsemestern åts i trädgården

STOCKHOLM

Efter några dagar i ett vintervitt Luleå åkte vi vidare till ett grått och regnigt Stockholm. Vi hade endast några dagar på oss men vi hann fira jul med familjen från Stockholm och Linköping och vi hann träffa några kompisar. Långt ifrån alla vi ville träffa men fyra dagar är inte så mycket när man ska åka runt kommunalt med två trötta barn. 

Extra roligt var det att träffa våra nära och kära grannar fam Ottosson som bodde vägg i vägg med oss tidigare. Liam och Isac glömde bort att vi vuxna fanns, de lekte och busade under det intensiva dygn vi hade tillsammans. Tidigare sågs vi varje dag och nu har vi inte sett dem på ett halvår. Nu hoppas jag att de ska packa väskorna och flytta närmare igen.

Nyår firade vi med föräldragruppen från när Liam var liten. Karro och Danne hade möblerat om och dukat långbord i vardagsrummet för att fyra familjer skulle kunna fira tillsammans. Hur mysigt som helst.  När vi är i Dubai känns det som om det är en evighet mellan gångerna vi ses men när vi väl ses känns det som om det är en vecka sedan.

Vi är tacksamma för alla fantastiska vänner vi har.

Big Noah, Liam, Isac och little Noah

Isac och Liam klappar ormarna på skansen

Söta Selma kom till Stockholm med sina föräldrar en dag för att fira julen med oss.