Jag och killarna är på väg till stan för att köpa lördagsgodis. Mamma påpekar att jag kanske borde byta byxor, mjukisarna har både knän och snor. Lite snor är inget, så länge jag inte har en hel spya eller ränder av bajs på mina byxor anser jag mig själv som ren. Mascara och tandborstning, sen är jag klar.
Mamma såg nöjd ut när vi väl var på väg ut genom dörren. Hon såg lika nöjd ut över att få lite tyst i huset som att slippa synas med mig. När hände det, när började hon skämmas mer för mig än jag för henne? Jag minns hur de fick order om att parkera flera kvarter bort för att mina kompisar inte skulle se vår fula bil. Nu vill inte gärna mamma synas tillsammans med mina snoriga byxor.
22 feb. 2013
11 feb. 2013
BIO
Jag är tvungen lägga upp två bilder som jag stulit av Klara http://familjenmars.blogg.se
Det är bilder från när vi var på bio med Hugo, alla tre killarna fick följa, även Edwin. Våra killar var hängiga plus att Hugo var hängig så vi passade på och gick på bio för att slippa tristessen hemma i några timmar.
Vi hade hela salongen för oss själva så det var toppen.
Det är bilder från när vi var på bio med Hugo, alla tre killarna fick följa, även Edwin. Våra killar var hängiga plus att Hugo var hängig så vi passade på och gick på bio för att slippa tristessen hemma i några timmar.
Vi hade hela salongen för oss själva så det var toppen.
VI SAKNAR JOCKE
Sista natten i Dubai |
Våra sista veckor här i Dubai har verkligen inte blivit som jag hade planerat. Vi skulle ha ett bra avslut, träffa våra vänner, äta mysiga luncher, bada i poolen, koppla av. Så har det inte blivit. Istället har vi haft sjukstuga här. Först blev Noah riktigt risig med feber i fem dagar. Efter en kur med antibiotika har han nu blivit bättre, även om han inte är helt återställd. Istället har nu Edwin kroknat och även han går på antibiotika.
Så istället för att komma hem till Sverige välmående med en lätt solbränna och harmoniska barn kommer vi nu hem genomskinligt bleka och hålögda, långt ifrån harmoniska. Tack och lov så möter Jocke upp oss på flygplatsen och får skapa lite stabilitet i vår familj. Tack och lov för Jocke. Äntligen!!!
Det är lång tid att vara ifrån varandra och det ska bli så fantastiskt skönt att få komma ikapp och bli en familj igen. Om lite mer än två veckor kommer vår container till Sverige och då får vi även ett hem. Det är jobbigt att flytta. Minst sagt.
Nu ska jag snart gå och lägga mig, sedan är det inte länge tills vi får träffa Jocke och äta spagetti och köttfärssås istället för snabbmat som det har blivit en hel del av här på hotellet. Med ett kök som luktar curry så fort man slår på plattorna och en servis bestående av ett högt och smalt glas, ett lågt och brett glas, två koppar, en med och en utan öra, några tallrikar och några bestick, så är det inte så inspirerande att laga mat. Barnen tycker det roligaste med att äta min mat här på hotellet är de gånger de får gå ner och fråga om ketchup i restaurangen, som för övrigt stänger tre på dagen.
Jag trodde aldrig att jag skulle säga detta men det ska bli skönt att få sätta sig på planet. Jag kommer fälla många tårar över att lämna detta ställe men just nu är jag redo. Jag är redo för att bli en familj i Sverige. Dessa veckor har varit bra för mig och även för killarna. Ingen av oss ville lämna Dubai och vi har haft svårt att ta in det faktumet vi står inför. Nu är vi redo och alla längtar tills vi står i kylan i Sverige. Vi längtar efter Jocke!!!
Drickyoughurten som jag köpte hem var gjord på kamelmjölk. Hade jag tittat hade jag kanske anat det av namnet "camelicious" |
10 feb. 2013
KALAS KNAS
En sak jag inte kommer sakna med Dubais är kalasen, gå på kalas och anordna kalas. De kalas som anordnas är ofta väldigt högljudda och intensiva. Sällan anordnas kalas hemma utan man har kalas på något ställe och köper ett koncept där lekledare, mat, aktivitet, partypåse osv ingår. Ungefär som ett kalas på ett svenskt lekland men här adderar vi högljudda lekar och lekledare. Kalasen kan ha en aktivitet som är allt från skidåkning till keramik målning.
Efter kalaset får man ofta med sig en partypåse som i många fall innehåller saker till ett högre värde än det man själv tog med till kalasbarnet.
Jag vill inte säga att vi svenskar är bättre på att anordna kalas men som vuxen måste jag säga att jag föredrar de svenska kalasen, och då tänker jag både ur kostnadssynpunkt och att faktiskt vara med.
Noah var igår på ett kalas hos en av tjejerna på dagis. Ett kalas i parken till deras lägenhetshus. Skönt kände jag, inte något galet kalas där man får ont i huvudet efter tio minuter.
Nu hade så klart föräldrarna hyrt in både lekledare och personal som fixade sockervadd och liknande. Noah var på väg in på sin tredje sockervadd när han blev stoppad. När barnen gick fick de varsin angry bird klocka och ett angry bird mjukisdjur. Definitivt till ett högre pris än presenten Noah hade med sig.
När Liam och Noah fyller år i framtiden ska jag med glädje bjuda på kanelbullar och saft, kanske några köpes kakor till det och i slutet en fiskdamm. Kanske någon korv för att slippa värsta sockertopparna. Sedan klart. Det är något att längta efter.
Efter kalaset får man ofta med sig en partypåse som i många fall innehåller saker till ett högre värde än det man själv tog med till kalasbarnet.
Jag vill inte säga att vi svenskar är bättre på att anordna kalas men som vuxen måste jag säga att jag föredrar de svenska kalasen, och då tänker jag både ur kostnadssynpunkt och att faktiskt vara med.
Noah var igår på ett kalas hos en av tjejerna på dagis. Ett kalas i parken till deras lägenhetshus. Skönt kände jag, inte något galet kalas där man får ont i huvudet efter tio minuter.
Nu hade så klart föräldrarna hyrt in både lekledare och personal som fixade sockervadd och liknande. Noah var på väg in på sin tredje sockervadd när han blev stoppad. När barnen gick fick de varsin angry bird klocka och ett angry bird mjukisdjur. Definitivt till ett högre pris än presenten Noah hade med sig.
När Liam och Noah fyller år i framtiden ska jag med glädje bjuda på kanelbullar och saft, kanske några köpes kakor till det och i slutet en fiskdamm. Kanske någon korv för att slippa värsta sockertopparna. Sedan klart. Det är något att längta efter.
8 feb. 2013
ÄNTLIGEN..
... tar jag mig tid att uppdatera bilder från kameran. Det funkar fortfarande inte med bildhanteringen men jag testar ändå. Nu lägger jag upp allt möjligt, allt på samma gång.
Lakes, där vi bott i ett och ett halvt år |
Killarna Falk, världens gulligaste killar |
Trots att det finns fiskar i vattnet, t.o.m. hajar, hoppade till slut båda killarna i vattnet från båten. Djupt var det. |
Världens bästa moffa |
Liam med några av kompisarna på sin skola. Alla barnen i lika kläder. Jag älskar skolkläder. Aldrig bråk på morgonen om kläder, inget tjat om att få "senaste" kläderna. Älskar skolkläder. |
Kusinerna Sigrid och Selma |
Burj Khalifa |
Jultomten kom till oss några dagar innan julafton eftersom vi skulle iväg på hotell. Stackars tomten kan ju inte springa runt och söka oss på hotellet. |
I väntan på julfirande på hotellet |
Noah och kompisen Sonja |
En dag vid poolen |
Patrik och Liam |
Noah, Sonja, Ester, Liam |
Vår lille |
Noahs bästis på dagis, Kosuke |
Noah har kalas på ceramic cafe |
En dag på stranden. Man skulle kunna tro av Liams kläder att döma att det var en kall dag på stranden men det var i alla fall 25 grader. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)