LÄNGE SEDAN SIST

Min kropp och fysik skulle vid en hälsokontroll ge mig en direktbiljett till rehab. Så dåligt skick som jag är i just nu fysiskt, så dåligt hoppas jag det aldrig blir igen. Inte ens när jag står 75 år gammal och väntar på färdtjänsten.
Det har inte riktigt varit läge att ta tag i situationen. Men igår hände det. Med min nyvunna energi tog jag mig äntligen förbi alla hinder som låg i vägen för mig och en första löptur. Jag trotsade vetskapen om att mina ben är både genomskinligt bleka och orakade. Jag letade upp träningskläderna som var placerat på ett inte-meningen-att-bli-hittade ställe. Alla hinder tog jag mig förbi och snörde på mig löpskorna.
Jag misstänker att min kropp sökte febrilt i långtidsminnet efter dessa ovana rörelser. Jag misstänker också att minnena av att springa var så långt inbäddade att det var omöjligt att hitta. Varje steg var tungt, ovant motigt och släpigt. Mina fem kilometer kändes mer som fem mil. Hela kroppen känns idag som om jag körts fram och tillbaka i en mangel.
Men nu har jag eliminerat några hinder till nästa gång energin knackar på. Skorna står på hyllan och kläderna är nytvättade. Jag kan inte lova att jag ska springa fem gånger i veckan. Orken att springa är starkt förknippat med sömn och trötthet. Just sömn är inget jag får i överflöd så jag kan inte lova något, kan inte lova att jag ska springa maran. Däremot kan jag lova att jag var nöjd igår och ska försöka ta mig iväg så snart jag kan, bryta nedbrytningen av min kropp och muskler.
Det är dags nu!

VÅR

Det är något speciellt med våren. Förutom lukterna och de första riktigt varma solstrålarna så får man energi. Alla verkar få energi. Människor som man tidigare inte sett under de kalla månaderna börjar synas och hälsar och pratar glatt. Barnen har helt plötsligt massor med kompisar på gatan. Tidigare fick vi begränsa användandet av tv-spel, nu försöker vi locka in dem med detsamma.
Maten smakar gott bara den nuddat grillen, och hela dagen blir fulländad om den intas med ett glas vin i solen. Man stänger dörren in till stöket inomhus o h helt plötsligt försvinner även alla måsten. Ja, jag kan inte säga det nog med gånger. jag älskar våren.

HUS HUS HUS

Detta med att sälja och köpa hus äter verkligen tid. Jag var orolig för att jag skulle ha tråkigt här hemma som mammaledig då inga kompisar är hemma samtidigt. Jag oroade mig för att vara tvungen att börja hänga på öppna förskolan eller någon lekpark för att lära känna någon som är hemma om dagarna, någon att ta en kaffe eller promenad med. Jag hatar allt vad lekparker och öppna förskolan heter så detta har varit lite ångestladdat för mig. Jag inser att jag inte behövt oroa mig. Jag hinner inte dricka kaffe eller ta en promenad, än mindre hänga på öppna förskolan eller någon lekpark. Istället pratar jag med mäklare, fotografer, besiktningsmän, hantverkare eller annan som har med hus att göra.
Så enkelt det löste sig.

Min kära man däremot önskar nog att jag haft mer tid för både kaffe och promenader med andra vuxna människor. Diskussioner om livets stora och små problem och funderingar har han nu ensamrätt på. Någon jag inte alltid tror att han uppskattar.

Idag har vi haft en slags VIP-visning på huset. Vi har inte ens lagt ut bilderna på hemnet och ändå är det en familj som är så intresserade att de inte kan vänta en vecka på den officiella visningen. Jag börjar tro att detta är en ny trend, att man ska se huset innan visningen och hinna köpa innan. Ofta ser man på hemmet att hus blivit bortplockade innan visning och jag tror att detta är anledningen. Vi hade bestämt oss för att inte ha VIP-visning men det var svårt att stå emot när mäklaren säger att han tror att de kan ha en köpare. Nåja, vi får se vad som händer men planen är att den riktiga visningen är nästa helg. Innan dess kommer jag vara svår att nå.

Nedan är några bilder från Gadelius som ska läggas ut i veckan.

VISNING

Idag har en fotograf varit och fotat vårt hus inför försäljning. I dagar har jag och Jocke plockat och städat. Vi har fortfarande haft kartonger som inte varit uppackade och vi har haft en hel del saker som inte haft något ställe att bo på, alltså legat synligt. För några dagar sedan sorterades allt och placerades fint på rätt plats. Igår och idag har vi kört med en annan taktik, Ullis taktiken enligt Jocke. Den går ut på att man öppnar ett skåp, trycker in och stänger snabbt. På visningen hoppas vi att ingen får för sig att öppna några skåp, åtminstone inte utan hjälm, risken är annars att vi blir stämda.

Av mäklaren har vi fått order att plocka bort alla små saker och rensa så mycket vi kan. Alla spår av barnen ska alltså bort, kulörta leksaker i plast är förbjudet. I Noahs rum får det finnas leksaker och där behöver inte heller allt ligga i räta linjer. Vi får dock inte glömma att stryka och puffa kuddarna ens i Noahs rum. Vi ska med största sannolikhet sälja till en barnfamilj men vi ska inte visa ett spår efter våra barn. Förutom i Lekrummet så klart.
Nu sitter jag i vårt undanplockade hem och måste säga att det är riktigt trevligt. Inte en enda Wii kontroll i sikte, inte heller barnstolar eller skötbord. Så mycket större huset blev.

SHOPPING

Nu har Jocke inte varit hemma på snart en vecka. Är man inte hemma får man inte vara med och bestämma. Om barnen ska ha kläder får mamma bestämma. Det är risk att det inte blir blått.

HIPP HIPP HURRA

Igår hade vi födelsedagskalas. En förväntansfull Liam fyllde äntligen åtta. Som vanligt i vår familj får man önska sig upplägget på din dag. När det gäller Liam känner jag mig alltid nervös för han har väldigt specifika önskemål, inget får lämnas åt slumpen. Jag har blivit påmind om vad frukostbrickan ska innehålla, en tradition som absolut inte får brytas. Sedan var det hemlagad sushi som var önskemålet och en tårta med cocos från ICA kvantum. Det senaste hade jag ingen aning om vad han pratade om så vi fick gemensamt åka och köpa tårtan för att det inte skulle bli fel.
Tack och lov har vi en sushi expert i familjen, moster Tessan gör världens bästa sushi. Jag fick göra riset, som i och för sig var det enda under hela dagen som kritiserades. Annars var det en bra dag och en lycklig kille somnade med sina presenter. En stor kille och en stor dag.

HUS

Vi har köpt hus. Vi köpte det.
Mina tankar just nu är ganska enkelspåriga, golv, tapeter, stolar, köksluckor och annat som rör en flytt, en flytt på lång sikt. Var därför snäll och försök inte prata med mig om annat, jag kommer inte kunna svara.
Visst passar ekstolar till vårt svarta bord. Visst gör det?