FÖRBEREDELSER

Jocke förbereder för nyår. Nu är han och köper levande humrar som ska användas i en hummer ravioli. Jocke och Anders tog på sig att laga maten till alla fjorton vuxna som ska fira nyår tillsammans. Jag är glad att jag slipper för jag hade troligtvis beställt sushi. Den nivån känner jag mig på. Jocke och Anders är inte på den nivån.

I övrigt har det pratats om både champagneskum och champagnesorbet. Har hört något om laxtartar. Tror jag. Idag fick vi hemlagad pasta till middag för att testa konsistensen på pastadegen. Misstänker att middagen imorgon kommer bli god och ambitiös.

Annars har barnen jullov och vi passar på och njuter av vår sista tid i Dubai. De flesta kompisarna har haft väldigt mycket gäster sista veckorna innan jul men nu har många gäster åkt hem och killarna har längtat efter sina vänner. Igår var vi med Hugo och Märta till Little explorers där barnen byggde, lekte med vatten, gjorde experiment osv. Jag och Klara shoppade. Älskar hur man tänker i detta land, placerar barnaktiviteter i samband med shopping. Papporna kan hjälpa barnen att bygga och mammorna ökar flödet på familjekontot. Alla glada och nöjda... utom möjligen papporna.

GOD FORTSÄTTNING

EN LITEN REFLEKTION

Vi har nu hunnit ha klapp- och godis jakt på hotellrummet. Vi har även hunnit äta frukost. Vid frukosten slås jag av hur respektlöst många beter sig, eller framför allt klär sig. Tyvärr många svenskar. Vi är på hotell i mellanöstern, i ett muslimskt land. På hotellet är det en blandning av nationaliteter. Vid ena bordet sitter en arabisk familj där kvinnorna är täckta, vid andra en svensk familj där kvinnorna kommer i kläder som knappt går nedanför skinkorna. Karlarna kommer i linnen som visar hårig bringa.
Undrar om någon av svenskarna reflekterar över att vi kommer till ett arabiskt land men struntar i den arabiska kultur utan beter oss som om vi vore på Mallis. De arabiska föräldrarna vill antagligen inte att deras barn ska exponeras för någons skinkor vid frukosten. Är det för mycket begärt att vänta med strandkläderna tills man kommer till stranden eller kan man tänka sig att de som måste klä sig avslöjande på restauranger kan hålla sig till Mallis?

ANNORLUNDA JUL

Jag sitter och dricker vin samtidigt som jag tittar på när barnen spelar fotboll. Vi checkade in på hotell Hilton i RAK för en stund sedan och pojkarna sökte sig direkt till fotbollsplanen. Noah den lilla galenpannan ger sig in i matchen trots att närmate spelaren i ålder är Liam, näst efter det några fjuniga killar i målbrottet. Han bryr sig inte. Han har spelat fotboll många gånger med Liam, vet vad det går ut på, jaga bollen, tacklas och göra mål. Det han inte riktigt förstått är konceptet med lag. Han jagar bollen oavsett vem som har den.

Annars har vi planerat att öppna julklapparna på balkongen imorgon. Tomten var och knackade på hemma hos oss igår och lämnade en säck full med paket. Han visste att vi skulle iväg och ville inte missa oss på hotellet.
Liam är väldigt bekymrad över att julklapparna inte har någon gran att ligga under. Det är inte så fint för julklapparna att ligga i en säck. När vi checkade in frågade han om det fanns gran på rummet. När de svarade nej frågade han om det fanns någon extra som vi kan låna till vårt rum.
Han är verkligen mammas kille den ungen.

Jocke sitter just nu och läser upp schemat för när vi ska stå i fiket på Lidingö ishall. Det ingår visst i paketet när ens barn spelar hockey i Lidingö. Undrar hur mycket det skulle kosta att ta med sig Mercy, kanske skulle vara värt det trots allt.

JUL

Vi har tagit ett oväntat beslut angående jul. Vi har beslutat oss för att inte laga mat eller fixa till jul. Jocke har inte varit hemma så mycket sista tiden och alla är trötta. Vi har därför bestämt oss för att ta in på hotell, äta den julmat som erbjuds eller helt enkelt satsa på pommes och milkshake. Båda alternativen funkar.
Denna jul känns det viktigare att bara umgås utan att vara stressade och ha tusen saker på "att göra" listan. Jag är i vanliga fall väldigt mycket för traditioner, gillar inte förändringar men detta år gör vi avkall på alla traditioner. Jag tror att det kommer bli jätte mysigt.
Barnen är väldigt förväntansfulla, Liam pratar om att äta buffe som är bland det bästa han vet, Noah pratar om att dricka milkshake i poolbaren och båda pratar om julklappar. Liam önskar allt som har med sport och art att göra medan Noah önskar actionhjältar i alla former och färger. Kan man misstänka att de är olika våra barn???
Vi räknar ner till jul.

SYNTH FLÄTA

Snart går det

JULGRANS CRAZY

Antalet julgranar har ökat i vår familj. Man kan tycka att vi gått lite bananas när det kommer just till granar.

DISCO GRANEN som blinkar och lyser...

PAKET GRANEN som fungerar som julkalender...

TRADITIONELLA GRANEN som bara är som granar ska vara

NATIONALDAG

Idag fick jag ett sms från Sheikh Mohammad.

MAX

Magsjukan vi drabbats av i familjen har ebbat ut. Äntligen. Fy f..n vad vidrigt det är med magsjuka. När jag var liten fick vi äta nyponsoppa eller blåbärssoppa i en vecka efter en magsjuka. Åtminstone kändes det så. Jag och Jocke kör ett annat upplägg, Max hamburgare och pommes. Nu när Max kommit hit till ökenland måste man testa det, oavsett om man just tillfrisknat från en kräksjuka.
Det smakade inte exakt som hemma men ganska nära ändå.

TJUVSTART

Som vanligt är vi först ut när det gäller julgran. Tidigare år har vi startat tidigt eftersom vi inte firat jul hemma. I år kan vi inte skylla på något annat än att det blivit en tradition.
Nu är det dags att släppa den svenska enkelheten och gå all in, fylla hemmet med rött och guld. I love it.
Till på köpet har Jocke köpt en svensk julskinka så första advent blir verkligen en tjuvstart.

REGN

Det regnar och det regnar mycket. Vi är inte bortskämda med regn här och killarna är överlyckliga. Vi saknar regnkläder och stövlar men vad gör väl det?

ÄLSKADE ABBE

Idag skulle jag och killarna ha följt med Klara och Anna till nyöppnade Max hamburgerresturang och ätit middag. Max som är från Luleå och serverar den enda anledningen att äta pommesfrites, dressingen hot creole, förtjänar så klart ett besök. Jag såg riktigt fram emot en hamburgare och det ska gudarna veta inte är ofta det händer. Denna gång ville gudarna annorlunda för samtalet från Liams skola grusade våra planer. Liam hade fått magsjuka.
Inte långt efter att vi kom hem låg även jag dubbelvikt över toan.
Så fruktansvärt ovärdig sjukdom.
Tack och lov att jag kunde anlita Mercy den här gången. Jag kan inte röra mig i sängen utan att rusa till toaletten. Jocke kommer hem och vänder först på lördag. Tack gode gud för Mercy.

Annars har vi vinkat av mamma och pappa. Vi har verkligen gjort Dubai en sista gång med dem. Brunch med hummer och champagne, heldagstur med båt, badland, stranden och mycket annat. Barnen har älskat varje sekund och jag har njutit av att ha dem här.

När de landade i Sverige möttes de av en dålig nyhet. Pappas älskade hund Abbe har sprungit bort. Han har varit borta i flera dagar. Han var ute med en av pappas kompisar och jagade när han fick korn på en älg och sprang iväg. Stackars pappa är olycklig och gör allt för att hitta honom. Jag har väntat med att berätta för barnen, hade hoppats att han skulle hitta hem. Våra barn är så vansinnigt förtjusta i denna hund. Om de målar julkort är alltid det finaste till Abbe och om mormor och morfar är på skypen är det alltid Abbe som får mest uppmärksamhet, i Luleå befinner sig alltid barnen kring Abbe för att antingen visa sina leksaker eller bara hänga. De älskar Abbe.
Jag berättade för Liam idag och tårarna steg omedelbart i ögonen. Sekunden efter var han tvungen kräkas och sedan somnade han. Jag misstänker att reaktionen kommer imorgon. Mitt hjärta brister för barnen skull, för mamma och pappas skull och för Abbes skull.
Jag håller tummar och tår för att han ska komma hem.

BUBBALICIUS

Vi tar med mamma och pappa på det bästa Dubai har att erbjuda. Sista gången i Dubai. Vi väljer inte kultur, inte öknen, vi väljer champagne och hummer, brunch på Westin. Helt otroligt vad mycket god mat och dryck. Ska man äta en brunch i sitt liv så är det denna man ska satsa på. Glöm bara inte att ta dryckes paketet.

DOP

Igår döpte vi vår lille Edwin under några palmer på svenska kyrkan. Med på dopet var mormor, morfar och våra Dubai vänner.
En jätte mysig dag och ett härligt minne.
(Tack Klara för fotot)

SWEDISH HOUSE MAFIA

Igår spelade det svenska bandet Swedish house mafia i Dubai. Deras sista turne innan de lägger av. Jag vågar knappt erkänna att jag inte hade så bra koll på SHM för ett år sedan. Hade hört talas om dem men visste inget om deras musik. Senaste året har jag fått lite bättre koll men långt ifrån bra. Min syster påpekade gulligt när hon hörde att jag skulle på deras konsert att "du har väl bättre koll på Mojje än Swedish house mafia". Det stämmer tyvärr. Jag kan med lätthet sjunga med i "bajja majja" och "landet där man böjer bananerna", lite svårare har jag att kunna pricka in SHMs musik. Med några få hits i bagaget begav vi oss i alla fall till deras konsert. Det startade med köande, först skulle vi köa för att få ut biljetterna vi köpt på nätet, sedan fick vi köa för att köpa drink biljetter, sedan för att komma in i arenan, sedan för att få drinkar (det tog en timme) men sedan var det dags för SHM att gå på scenen. 

Vi dansade  i några timmar. Det var galet kul.

Idag vaknade jag klockan ett, fötter och huvud värker. Men det var det värt.

JULKLAPPS PYSSEL

Idag har vi åkt ett helt gäng med kompisar för att fixa julkappar. Nu kommer hela släkten få målad keramik.

HUS

Jag måste göra ett förtydligande. Jag tycker inte att vårt hus i Sverige är bajsigt, det är den tillfälliga lösningen som är det. Jag gillar vårt hus men det är för litet och vi behöver ett större. Att komma till Sverige och låta barnen börja på skolor för en kort period och börja rota sig för en kort period, det tycker jag inte om. Jag vill slippa flytta igen och låta barnen lära känna nya kompisar.
Nå, nog om detta.

Vi söker i alla fall hus i Sverige. Vi hade bestämt oss för att köpa ett hus som inte kräver någon renovering. Gärna en tomt så att vi kan anlita en firma att bygga precis som vi vill ha det men inte spendera helgerna med att åka runt på byggvaruhus och sedan spika och fixa hemma.
Vi skulle verkligen inte köpa ett renoveringsobjekt. Nu finkammar jag hemnet flera gånger per dag och det enda jag hittar är just renoveringsobjekt. Jocke har inte så starka åsikter i frågan, jag måste erkänna att jag är den drivande. Det är alltså jag som gång på gång hittar hus som skulle kunna bli perfekta om man bara gjorde lite si och lite så.
Nu har jag hittat ett perfekt hus, vi behöver bara fixa utsidan, radon sanera, byta två badrum, byta kök, fixa ytskikten, sen är det perfekt. Vi har lagt ett bud och jag hoppas vi får det. Ett skambud ska tilläggas så det är inte så troligt.

Annars är det som vanligt här i sand land. Mormor och morfar kommer snart och det ska bli kul. Sista gången de kommer och hälsar på här. Konstigt. Vi längtar i alla fall.

FARSDAG

Grattis morfar, farfar och alla andra fantastiska pappor på farsdag.

FRÅN MIN KUDDE

Här är min utsikt

BEACHEN

Idag har vi tagit med våra gäster Henke och Lillis till stranden. Vi kom iväg tidigt och tog med oss frukosten. Jocke är kvar i USA men kommer förhoppningsvis på lördag. Man vet aldrig med Jocke men vi hoppas.

VÅRA KILLAR

KÄRLEK

Vissa dagar undrar jag vad vi gett oss in i. Hur tänkte vi när vi skaffade ytterligare en liten galning. Andra dagar känns det så bra, så klart ska vi ha en stor familj.
Igår kom Liam hem och berättade att de bytt buddies på skolan, de har ett system där man alltid har en buddie och dessa två hjälps åt, det ska förhindra utanförskap och mobbning. Igår skulle de lära känna sin nya buddie, de fick fråga varandra frågor som de sedan skulle presentera för klassen. Liams buddie Hilda hade sagt att hon älskade fotboll. När jag frågade Liam vad han hade sagt att han älskade och vad han tyckte mindre om hade han svarat att han inte gillade läxor så mycket men han älskade sin mamma. Vår stora kille presenterar inför hela klassen att det han älskar mest är sin mamma. Jag dör så gullig den ungen är.

FARFAR

Nu har en vecka med besök från farfar både kommit och gått. Farfar har fått snöra på sig sportskorna för fotboll och hockey samt badbyxorna för att bada med killarna. Vi har även gjort ett tappert försök till mysigt restaurang besök. Inte bästa förutsättningarna, en vardag efter skola och dagis i normal läggningstid. Trots allt funkade det hyfsat och vi fick en jätte mysig kväll på en strand med utsikt över Burj al Arab.
Sista kvällen firade vi farfars vistelse med att koka hummer och grilla räkor.

Alla gäster kan räkna med att bli utmanade i någon sport, ibland fotboll, ibland hockey men ingen går säker

PROMENAD

Nu är vädret toppen. Jag och Edwin kan ta en promenad mitt på dagen, älskar promenader. Jag saknar Karro och krokofanterna och Elise och kaffe latten men vi har det bra jag och Edwin, vi kan inte klaga.

BETALA

Här har man en speciell taktik för att få alla att betala avgiften till bostadsområdet. Här hänger man ut alla som inte betalar. På skyltar placerade så att ingen ska missa anges de som inte betalat.
Jag misstänker att taktiken är effektiv.

SVENSKA AMBASSADEN I ABU DHABI

Igår hade jag en sån där där dag när man någonstans halvvägs in i dagen vill dra täcket över huvudet och sova tills nästa dag.
Det började med att både Edwin och Noah hade feber när vi vaknade. Edwin snorade och snörvlade och hade svårt att äta.
Vår plan för dagen var att skaffa pass till Edwin på ambassaden i Abu Dhabi. Då det är en och en halv timmes körning enkel väg hade Jocke tagit ledigt.
Innan vi åker ringer Jocke för att dubbelkolla att det verkligen går att göra pass under deras öppettid mellan ett och tre. Inga problem var svaret. Vi packar därför in oss själva och två sjuka barn i bilen. Att åka en så lång sträcka med Edwin är som rysk roulette. Utan förvarning kan han dra igång sirenerna och då kan han skrika så att det låter som om lungorna ska spricka. När man väl kommer fram är man redo att hoppa i närmaste sjö.

Väl framme i Abu Dhabi, klockan kvart över ett, säger de i receptionen att det inte går att göra pass idag för han som fotar måste iväg på ett möte. Ja men för f..n, vi ringde för två timmar sedan, precis innan vi satte oss i bilen och då var det inga problem att göra pass klockan ett.
Den dryga svenske killen som skulle ha fotat Edwin la sig in i diskussionen och förklarade att de ringt från UD och bett honom komma på möte. Han hade inte tid att fota Edwin utan vi skulle få köra hem och komma tillbaka en annan dag. Så blir det ibland.
Finns det något som gör mig så sjukt irriterad som detta?? Jag tror inte det.
Om man har en öppettid på två timmar och under den tiden har en arbetsuppgift för att ta hand om sina kunder, jag ser oss svenskar som kunder till svenska ambassaden, då kan man inte tacka ja till ett möte om ingen kan ta över ens arbetsuppgifter. Man kan inte anse att sin egen tid är så mycket viktigare än någon annans tid. Inte nog med att denna dryga karl inte kunde ägna några minuter åt att fota Edwin när vi ändå var där, han hade mage att skälla ut oss för att vi tyckte att det var dålig stil.
Nu får Jocke ta ledigt en till dag och så får vi åka en till sväng till Abu Dhabi och hålla tummarna för att den dryga ambassad killen inte får ett samtal som gör att han får känna sig lite viktig. Ett samtal som gör att vi ännu en gång får vända om utan att få vårt ärende uträttat.

På väg hem till Dubai ringer Mercy och berättar att hon råkat förstöra min favorit klänning.

EDWIN

Det har kommit in klagomål på att jag inte lagt upp bilder på Edwin när han tittar. Här bjuder jag nu på två bilder där han håller sina ögon öppna.

ZOO

Idag har jag hjälpt Liam med en av hans läxor, han ska göra en modell av ett zoo. Om någon undrar varför inte båda föräldrarna arbetar i Dubai, åtminstone i få familjer, då kan jag bara säga att man hinner inte. Någon måste vara hemma och göra zoo.

LYCKA

I Sverige i somras hittade Noah en ny favorit, han upptäckte falukorv. Varje dag sa han till mormor att han ville ha "big circle korv". Nu har vi hittat en tysk varian här i Dubai. Lycka att få big circle korv till lunch.

FEM VECKOR

Vår lille groda är fem veckor idag. Han växer så det knakar men är fortfarande en liten mini.
Jag har haft en kaos vecka, schemat har varit fullt och jag har bara varit hem väldigt korta stunder för att hämta/lämna barn eller hämta saker. Edwin följer med mig.
I fredags var han med mig på 40-års fest. Han somnade precis innan taxin kom och sov hela festen, från sex till ett på natten. Bra jobbat Edwin och stort tack till storebröderna som inte lät honom sova på eftermiddagen innan festen

.

BESLUT

Vi har kommit till en ny fas i våra liv. Vi ska flytta hem till Sverige. Detta är inte ett beslut som jag på något sätt är positivt inställd till, har ingen längtan till mitt hemland men Jocke är trött på sitt jobb och då måste vi göra något åt situationen. Vi hade börjat planera att flytta tillbaka nästa sommar men nu blir det tidigare än så, vi flyttar redan i februari.
Det är nog tidpunkten som gör mitt ångestpåslag så mycket större, Sverige i februari, mitt i en skoltermin för Liam och Noah och in i redan tajta grupperingar i nya klasser. Något vi sedan måste göra om när vi hittar ett större hus.
Vår ursprungliga tanke var att vi skulle hinna köpa ett nytt hus innan vi flyttar så att vi skulle kunna skola in barnen i den miljö där vi ska bo men som det ser ut nu kommer vi inte hinna hitta ett hus. Enligt mäklaren måste vi höja vårt maxtak om vi ska kunna köpa ett hus med fyra sovrum. Ett alternativ är att byta stad, flytta från Stockholm men då blir projektet större, mycket större.
Nej, som det ser ut nu flyttar vi tillbaka till bajs-huset (jag kallar vår tillfälliga lösning så) och får fortsätta söka på plats.
Sen måste jag säga att det så klart inte är bara negativt med att flytta hem. Det ska bli jätte roligt att få träffa släkt och vänner lite oftare, det ser vi verkligen fram emot. Sedan längtar jag efter svenskt godis.

Någon kanske tycker att detta inlägg har en aning negativ ton. Då kan jag hålla med även om jag väntat en månad med att skriva om detta beslut. För en månad sedan hade inlägget innehållit betydligt fler, bajs, satan, helvete, jävlar och andra ord som jag då förknippade med vårt beslut. Nu är jag riktigt positiv i jämförelse.

Jag har fortfarande inte laddat upp några bilder från kameran, något är knas med synkningen. Det får bli en bild från telefonen, en bild jag redan visat på facebook.

Noah söver sin lillebror

LILLEBROR

Jag vet att jag är usel på att blogga just nu. Tittar på datorn där den ligger uppe på hyllan i sovrummet. Tänker varje dag att jag ska ta ner den och ladda över bilder och blogga men det rätta tillfället kommer aldrig riktigt.
Mitt liv består i huvudsak av att amma, pumpa, sterilisera, ge flaska, byta blöjor och bara ligga stilla med en nöjd liten bebis på magen. Just de tillfällena får tiden att stå stilla, datorn är inte så viktig längre, inget annat känns viktigt längre.
Nu är det så att Edwin har ont i magen precis när han ätit och bästa sättet att få honom lugn är just att lägga honom på sin mage. Man får inte så mycket gjort men Edwin är väldigt nöjd.

Killarna är väldigt förtjusta och stolta över sin bror. Så fort de kommer i närheten av honom går deras röster upp i falsett och de säger något liknande "heeeeeeej lilla gubben". Jag kan bara undra om det är så de tolkar mig och Jocke, vårt sätt att prata med Edwin eller kanske med alla små barn.

GULSOT

Vår lille groda är på sjukhus igen. Under en vanlig kontroll upptäckte de att hans nivå av gulsot låg över gränsvärdena och han blev inlagd. Han har nu fått ligga och sola i ett dygn. Igår skrek han oavbrutet i närmare fyra timmar, blev lugn när jag tog upp honom och skrek så fort jag la ner honom igen. Nu har han accepterat sitt öde. Jag sitter bredvid och väntar på mina femton minuter var tredje timme. Det är vad jag får nöja mig med.
Vår lille groda.

TROLL-UNGE

Vår lille kille är född. Edwin anlände till världen igår kväll.
Enligt mig var det här den bästa upplevelsen man kan ha när det handlar om en förlossning. Jag kände inte någon smärta under hela förlossningen och var medveten hela tiden. Motsatsen till tidigare gånger alltså. Edwin mår bra och omges just nu av ett milt moln av parfym, efter ett bad av personalen. Inlindad som en liten kåldolme sover han nu sött och väntar på anstormningen av sina stolta bröder.
Världens lyckligaste dag.

FÖRLOSSNING

Jag är inne på förlossningen nu. Har varit här i 24 timmar så det börjar kännas som hemma. Inte riktigt kanske men personalen från igår har bytts ut och är nu tillbaka igen.
Denna upplevelse är så olik de andra två. Helt olik. För det första är rummet mer som ett hotellrum med utrustning. Det måste jag i och för sig säga att jag struntar i. Den största skillnaden är att ingen stressar, ingen är stressad förutom jag. Läkaren ville inte sätta igång mig med dropp i första hand, inte bästa alternativet för mamma och barn så de testade först ett annat alternativ. Det testet tog över 12 timmar. Ingen effekt.
Nu har jag både dropp och epidural, och hoppas att värkarna ska ge effekt. Det märkligaste är att jag inte känt en enda värk. De satte in epidural innan droppet så jag ligger och tittar på tv och dricker juice. Galet stor skillnad jämfört med tidigare förlossningar då jag hotat med att hoppa från balkongen.
Nu vill jag ha lite action så att vi får träffa den lille. Fram tills dess hoppas jag att det fortsätter som nu, sängläge utan smärta.
Håll tummarna för att allt ska gå bra.

MOVIE SPLASH

Igår åkte vi hela familjen på movie splash, bio som man kan se från poolen. Killarna älskar det ich nu är vädret riktigt skönt på kvällarna så det var en jätte mysig kväll.

TILL MAYA

Jag har lovat Maya bilder på magen så nu går jag mot alla mina principer, att aldrig själv bli fotad. Jag hatar att vara med på bild men vad gör man inte för en sötnos som Maya.

KVÄLLSDOPP

Idag har vi tagit med killarna till stranden för att äta middag och bada. Temperaturen ligger mellan 35-40 på eftermiddagarna och kvällarna men när solen går ner och det fläktar är det riktigt skönt. Däremot är havet inte så svalkande. Idag var det lite varmare än senast vi var till havet, nu låg temperaturen runt +40. Man får alltså gå upp ur vattnet för att svalka sig. För Noah tog det lång tid innan han tyckte det var ok att gå ner i vattnet, han krävde att bli buren av Jocke och gick endast med på att doppa fötterna. Liam som alltid fryser i vanliga fall tyckte att det var skönt i havet.
När vi kom hem tog vi ett dopp i vår pool för att svalka av oss. Vår pool är kyld till +30 och det brukar vara på gränsen till för kallt för Liam.
Skönt att vara ute och förhoppningsvis går temperaturen ner några grader de närmaste veckorna. Jag ser fram emot att kunna sitta ute och äta middag i trädgården. Det är inte att tänka på just nu.

EID MUBARAK

Igår var sista dagen på ramadan, årets sista iftar (måltiden som bryter ramadan när solen går ner) startade högtiden eid då man firar att den heliga månaden är över.
Ramadan går ut på att man lever mer rättfärdigt och genom att fasta lär sig tålamod och ödmjukhet, detta ska föra den troende närmare gud och religionen. Det handlar även om att tänka på andra och göra goda gärningar, kan t.ex. handla om att vara extra generös mot människor som behöver det. Ramadan betyder också för många en fest där man ses för att äta sena middagar när solen gått ner.
För oss icke muslimer har det framförallt påverkat vårt sätt att röra oss ute offentligt. Som gravid och barn får man äta och dricka utomhus men man ser sällan någon som gör det. Vilket resulterar i att vi inte heller gör det synligt.
Det finns däremot restauranger på hotellen som är öppna så vi kan ändå röra oss ute. Under ramadan tänker jag även på att klä mig mer passande, toppar som döljer axlarna, inte för tajta kläder och kjolar/byxor som går ner till knäna. Även jag försöker ge lite mer dricks när jag tankar, på restauranger, till trädgårdsmästaren osv.

Nu är i alla fall ramadan slut och vi ska fira med att åka och ta en fika på förmiddagen.

Alla våra svenska kompisar är fortfarande kvar i Sverige. Några pappor är tillbaka men varken mammor eller barn har börjat komma tillbaka. Killarna har därför fått gå på summer camp där de aktiveras varvat med att vara hemma med mamma. Dessa dagar har vi badat i poolen eller hittat på någon aktivitet. Liam har varit med en kompis på movie splash (man tittar på bio när man ligger i poolen), vi har hälsat på hästarna på polo klubben, varit på Sega republic, och sett på bio. Utomhusaktiviteter gör vi på morgon eller kväll. Mitt på dagarna är vi inne.

Ett besök på polo klubben. Liam älskade detta ställe.

Bad på eftermiddagen. Innan vi hann packa ihop våra saker hade det blivit.....

.... kväll

Annars kan jag nog erkänna att killarna har vissa fördelar av att mamma är gravid. Regler kring att spela dataspel och titta på tv har lättats upp och det både bakas hemma och äts mer fika och glass. Vi får dagarna att gå och jag vaggar fram och väntar på att få ytterligare en kille att sysselsätta och jaga runt huset.

Mina fingrar och fötter ser ut som uppblåsta korvar och hela jag ser ut som en figur från en serietidning..... och då menar jag inte en tidning med actionhjältar utan komiska små gubbar och gummor. Hela jag ser ut som ett skämt men det är snart över. Åtminstone hoppas jag det. Läkaren tyckte inte att min kropp var redo för förlossning, inte alls redo så de vill vänta. Med min historik kan det ta ett tag innan kroppen är redo för förlossning. Vi väntar.

FIX OCH VÄNTAN

Just nu håller vi på och kollar upp alternativ inför att det är dags att föda. I detta land funkar det ju lite annorlunda än i Sverige. Här har man försäkringar som täcker kostnaderna och det gör även att man oftast får lite bättre vård och lite mer att styra över själv. Så långt så bra, om vi bara hade haft en försäkring som tog kostnaden. Vi bytte försäkringsbolag i november och jag fick veta att jag var gravid i januari. Detta var helt oplanerat. När man blir gravid krävs det att man haft försäkringen i tio månader för att kostnader för graviditet och förlossning täcks. Eftersom vi inte hade det så får vi stå för allt själva. Nu har vi insett att det inte bara är alla kontroller innan och själva förlossningen utan även alla kontroller för barn och mamma efteråt. Hu, jag blir svettig bara jag tänker på det. Vi kollar därför upp vilka alternativ som finns och vad det kostar på alla olika sjukhus, för alla sjukhus har olika priser och olika doktorer har olika priser.
Det är smällar man får ta och vi har resonerat som så, det är värt det hur som helst.

Vi längtar till den dagen då det är dags, trots hålet det kommer skapa i vår ekonomi. Vilket barn påverkar inte ens ekonomi??
Jag längtar så klart mest efter att få träffa lille pyret men oj, oj, oj, oj vad skönt det ska bli att bli av med denna stora, tunga och svettiga kostym. Jocke längtar nog efter att få tillbaka sin normala fru utan hormonsvängningar. Killarna längtar efter sin lillebror. Noah längtar och sjunger till sin lillebror i magen samtidigt som han har svårt att acceptera att lillebror ska sitta i mammas famn. Han har sagt att "lillebror sitta hos pappa, Noah ska sitta hos mamma". Han anser att mammas famn är hans i första hand, bredvid mamma i sängen så finns en plats reserverad för honom, halva mammas kudde tillhör Noah, mammas pussar och kramar är i första hand till för Noah. Ja, vi kommer kanske få en liten krigare här hemma en tid men det ska nog gå bra. De kommer ha många famnar att sitta i massor med pussar och kramar.

VI ÄR REDO NU

Den grå nallen har Liam gjort till sin lillebror

DAGENS MIDDAG??

SELET

Jag kommer inte så långt med mina planer på att fixa med bilderna från i somras. Då ska jag tillägga att vi har det riktigt lugnt och skönt här. Inte speciellt hektiskt alls. Vi tar oss iväg en gång per dag på någon utflykt, kan vara allt från en cykeltur med glass stop, bio, lekland eller en tur till Marina mall för att klippa killarna. Mycket av tiden är vi ändå hemma och vi behövde nog dra ner på tempot efter några intensiva veckor i Sverige. Vi märker tydligt på killarna att de är lugnare, mycket lugnare och de leker bättre tillsammans. Nästa vecka är det summer camp igen för killarna och det blir bra att varva våra lugna dagar här hemma med en till vecka fylld av sport och roliga aktiviteter. 

Idag har Noah gått omkring med pyjamas hela dagen. De har sett på film och spelat spel. Det är ok tycker jag att ha lite knasiga dagar när det är semester.

Annars är det fortfarande ramadan här. Detta år har det blivit lite striktare, inte lika många ställen som serverar något att äta. Vi har även sett vakter som sagt till barn som druckit vatten i ett köpcenter. Det ska vara ok för barn att äta och dricka men vakterna kanske hade synpunkter på att de inte behövde göra det mitt bland folk. Vi hörde inte riktigt men så strikt har vi inte upplevt det tidigare. Som tur är serverar alla hotell mat i stängda restauranger och de stora shoppingcenter har alltid hotell i direkt anslutning så det är bara att hålla sig till dessa center om man har några ärenden som måste göras på dagtid.

En dag i Selets bruk

Liam "Gluggen" plockar blommor till mamma